Ny rapport från Falck: Så mår Sveriges chefer

Chefernas engagemang är starkt. Nio av tio chefer känner sig motiverade i sitt arbete, och nästan lika många upplever att de kan påverka sitt arbete. De får också i högre grad än medarbetare använda sina färdigheter. Samtidigt uppger chefer högre stress än medarbetare och var fjärde chef upplever att de aldrig, sällan eller ibland hinner slutföra sina arbetsuppgifter.  

– Vi ser en tydlig motsättning: chefer har motivation och driv, men ofta bristande förutsättningar. Det handlar främst om strukturella förutsättningar, som antal underställda medarbetare, distansledarskap, tillgång till administrativt stöd och stöd från överordnad chef. Dessutom är chefer inte en homogen grupp utan individer som behöver olika typer av stöd och utveckling beroende på var de befinner sig i karriären, säger Lena-Karin Allinger, organisationskonsult på Falck.

Högre stress för chefer i mitten av karriären 

Chefens välmående har en direkt påverkan på hela organisationen: en stressad chef skapar ofta ett pressat team, medan en hållbar chef bygger en trygg och kreativ arbetsmiljö. 
 
Rapporten visar hur stressen varierar genom karriären. Andelen chefer som skattar sin stress på nivåer som kan innebära risk för ohälsa är som högst i åldern 30–39 år (36,8 procent) och ligger kvar på en hög nivå även för de mellan 40–49 år (35,0 procent). I denna period är det också vanligast att chefer upplever tidsbrist och otydliga förväntningar. 
 

Mönstret är detsamma för både kvinnor och män: stressen är som högst mitt i karriären. 
 
– Under denna period där många chefer är mitt i karriären sammanfaller det ofta med en intensiv fas i livet och utmaningar med att få tiden att räcka till. Företagskultur och värderingar spelar en viktig roll kopplat till hur vi ser på hur arbetslivet och privatlivet ska kunna samspela. Hur vi förlägger mötestider kan exempelvis vara avgörande för att få vardagen att fungera, säger Lena-Karin Allinger. 
 
Samtidigt skattar kvinnor sin stress genomgående högre än män. Högst är nivån för kvinnor i åldern 30–39 år, där 7 av 10 uppger att de är stressade hela tiden, stor del av tiden eller del av tiden.  

Tabell 1. Hur ofta är du stressad? Chefer uppdelat ålder och kön. 

– Det handlar inte om att kvinnor är mindre stresståliga, utan om att de ofta har sämre organisatoriska förutsättningar. Kvinnor är ofta överrepresenterade i sektorer med stora personalgrupper. Vi vet också att kvinnor i högre utsträckning tar ett huvudansvar för hem och familj, säger Lena-Karin Allinger. 

Olika utmaningar i olika faser av chefslivet 

Trots stressen visar rapporten att chefers sociala och organisatoriska arbetsmiljö (OSA) i grunden är god. Fler än nio av tio chefer är tillfreds med sin sociala och organisatoriska arbetsmiljö. Samtidigt syns skillnader i förutsättningar beroende på var i karriären chefen befinner sig.  
 

Tabell 2. Social och organisatorisk arbetsmiljö. Chefer. Uppdelat ålder.  

Chefer tidigt i karriären (under 30 år) har det bästa sociala stödet från både närmaste chef och kollegor. De upplever också bäst möjligheter att hinna slutföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt upplever de sämre möjligheter att påverka sitt arbete och störst brister när det gäller att få information i tid. 
 
Chefer mitt i karriären (30–49 år) upplever störst tidsbrist och mest otydlighet kring vad som förväntas av dem. De har svårast att hinna med sina arbetsuppgifter och upplever högre stress, vilket är särskilt tydligt bland kvinnliga chefer i denna grupp. 
 
Seniora chefer (över 50 år) är mest motiverade, upplever störst påverkan och tydligast förväntningar. Samtidigt rapporterar de sämst stöd från sin egen närmaste chef. Det tyder på en risk att seniora chefer ses som ”självgående” och lämnas ensamma med ett stort ansvar. 
 
– Chefsuppdraget är förenat med stimulans och utveckling men också en hög arbetsbelastning och press från ledning och medarbetare. Många chefer upplever en obalans mellan krav och förutsättningar. Chefers arbetsmiljö behöver lyftas fram och ha en självklar plats i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Framförallt handlar det om organisatoriska och strukturella förutsättningar men också att anpassa stöd och utvecklig kopplat till chefens uppdrag, tidigare chefserfarenhet och individuella förutsättningar, säger Lena-Karin Allinger. 
 

Om rapporten ”Hur mår chefen?"

Rapporten ”Hur mår chefen?” bygger på 4 082 hälso- och arbetsmiljöprofiler genomförda med chefer över hela landet mellan 1 januari och 31 december 2025. Jämförelser med medarbetare baseras på 19 150 hälso- och arbetsmiljöprofiler från samma period. Hälso- och arbetsmiljöprofilen är ett kartläggningsverktyg där chefer och medarbetare själva skattar sin upplevda hälsa. Den omfattar levnadsvanor, välbefinnande och den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, vilket ger en bred bild av hälsan för både individ och organisation. 
 
I rapporten undersöker vi chefers upplevelse av stress och arbetsmiljö uppdelat på ålder, och i vissa fall kön. Observera att antalet chefer skiljer varierar mellan de olika grupperna. Störst underlag finns i gruppen män i åldern 50–59 år, där 944 chefer svarat på frågorna. Minst underlag finns i gruppen kvinnor under 30 år där totalt 68 chefer ingår.  
 
All statistik är avidentifierad och kan inte kopplas till enskilda personer eller arbetsplatser. Även om datan inte är statistiskt säkerställd i strikt vetenskaplig mening, ger den stora mängden svar och branschtäckningen ett unikt underlag för att se mönster och tendenser. Rapporten bygger också på Falcks experters kunskap och erfarenhet, vilket ger en djupare förståelse för de utmaningar som statistiken visar. 
 
Som experter inom hälsa och arbetsliv vill vi på Falck med den här rapporten bidra med ett underlag som visar chefskapet i ett längre perspektiv. Vi vill synliggöra vilka mönster som återkommer, var riskerna är störst och var de största möjligheterna till förändring finns. Vår ambition är att rapporten kan vara ett stöd för organisationer som vill genomföra träffsäkra, långsiktigt hållbara insatser för sina chefer.